Sivut

tiistai 3. syyskuuta 2013

Mammas arbetsresa finns på en teckning



När man är två år och snart ska fylla tre kan det vara svårt att fatta tidsbegrepp som sträcker sig längre än övermorgon. När jag förklarade att jag skulle åka på arbetsresa och komma tillbaka om tre dagar, “nästa lördag”, såg jag frågetecknen i ögonen på lilla N.  Så vi gjorde som vi gjort förr. Förklarade det hela med en teckning. Och jag tror att hon blev lugnare genast när vi ritade. Jag blev det i varje fall..


Både hennes pappa och jag har haft tur. Vi har inte behövt resa så mycket medan vi haft lilla N. I synnerhet inte jag. Men när vi gjort det har vi ritat en teckning där man kan följa mammas eller pappas resa. Vi ritar varje resedag. Dagen börjar med att N vaknar och slutar med att hon somnar. Vi ritar in vem som väcker henne och vem som nattar henne och vem som för och hämtar henne till och från dagvårdaren (Eeva). Den här gången är det det pappa.  Ett flygplan ritas som symbol för avresan. 

Här på "Första sidan" ritade vi två dagar med mamma och tre dagar utan. De sistnämda markerade vi med en röd boll. 
Tähän olemme piirtäneet kaksi päivää äidin kanssa, ja ne kolme päivää jolloin äiti on työmatkalla (punaisella merkityt). Mukana pappa, farmor ja hoitotäti. Moneen kertaan.


Husbilden visat att mamma kommit hem. Men i övrigt är det naturligtvis konstnärens dotter som bestämmer hur det ska bli. Denna gång skulle det ritas en citykanin vid vårt hem också. 

Här är lördagen. Solen skiner och det är åskmoln på himlen. Mamma kommer hem med flygplanet och citykaninen kalasar på gräs utanför vårt hus.  
Tähän piirsimme kotiintulon,. Aurinko paistaa. Taivaalla on ukkospilvi ja citykani syö ruohoa kotitalomme edessä. Äiti halaa pikku N:ää.


Jaiks. Det är första gången jag är borta från min dotter tre nätter och fyra dagar! Hoppas att det är värt det och att kongressen är lyckad och givande. 


Olen lähdössä työmatkalle. Me piirsimme ne päivät jolloin äiti on poissa. Tällä tavoin "ensi lauantai" on konkreettisemmin näkyvillä, vaikka onkin kaukana. Kuvat (ja kuvatekstit) puhuvat puhunevat puolestaan!











Ei kommentteja:

Lähetä kommentti